fredag 9 februari 2018

Äntligen fredag!

Veckan har varit lite småseg då förkylningen/influensan jag åkte på förra veckan fortfarande ger trötthet, lite snuva samt hosta. Men inte värre än jag orkar hänga i men varenda dag är jag tacksam att få sluta vid ett. Det beslutet att gå ner i tid var med facit i hand ett bra beslut och jag känner att jag är mycket gladare än förut!
Så nu blev det så äntligen fredag och även om helgen raskar över fortare än fortast är vetskapen om att äta lite gott ikväll och inte bli väckt av klockan imorgon en mycket behaglig känsla!
Jag har hållt på att plocka upp mina kartonger, sorterat och stoppat undan sånt jag inte vill ha framme. Pappas fina bilsamling har fått ett "garage" i mitt nya skåp. Häromdagen hittade jag de 2 Tintin-bilar jag saknat och nu har de oxå flyttat in i gemenskapen!
Men nu ska jag ta en powernap innan det är dax att börja titta över kvällens middag!

tisdag 30 januari 2018

Lite av varje!

Så länge sedan men har helt enkelt inte haft någon inspiration till att skriva!
Just nu är det lite förkylning som försöker få ett grepp men jag försöker streta emot!
Mannen är nere i källaren och kör ett träningspass vilket jag får hoppa över idag. 
Ja, vad har man hunnit med sen sist? 
Jo, vår stora konsert med Joyvoice på Saab Arena . 2000 körsångare och flera tusen i publiken, mäktigt!
I sommar ska vi uppträda på Augustifesten😊
Sen var det ju min 50-årsfest. Ska återkomma med fler bilder när jag fått de som min väninna Sussie tog. 
Väldigt roligt, fin mat och mycket bra band! Och så snygga alla var i sin 50-talslook!
Så kom ju julen som firades lugnt hemma hos svärföräldrarna tillsammans med bonussonen, brorsan och farmor. Bara God mat och umgänge . Inga tomtar eller paket. 
Nyår firades med bästa vännerna Mats och Lena och det bjöd på 3-rätters och bubbel på 12-slaget!
1 januari blev jag officiellt sambo och häromdagen var jag på IKEA och köpte mig ett skåp så nu har jag äntligen fått plocka upp mina kartonger med kära saker som legat nerpackat i över ett år!
Nu är det liksom på riktigt och det känns så skönt!
Men nu får det räcka för denna gång så får vi se när nästa inlägg blir!







söndag 15 oktober 2017

Höstlig söndag

Sen mannen kom hem från sjukhuset har kvälls och morgonrutinerna blivit lite andra. Ja, vardagarna ser ju lika ut för mej men helgerna har det blivit tidigare i säng än vanligt vilket oxå medfört tidigare morgnar då ingen av oss kan ligga och "sjusova" särskilt länge.
Så kaffet puttrar strax efter 6 (Idag sov jag ända till 06.50!) Och sen har vi gått vår promenad så fort det ljusnat. Idag gick vi strax över 5 km på den snabbaste tiden sen operationen för snart 3 veckor sedan!

Vädret var alldeles strålande och när vi kom hem packade vi in metspöna i bilen och åkte till utkanten av stan för att se om det fanns något liv i Bråviken.  Det fanns det inte! Men en utflykt är inte att förakta!
Nu har det blivit lite hemmafix och snart väntar duschen och efter det soffan.
Sen är det måndag återigen!
Kram 😊

söndag 1 oktober 2017

Lördagstripp

Klockan ringde vanlig jobbtid i morse. 07.50 skulle tåget rulla från stationen mot Uppsala där min kusin väntade med min nya bil!
Efter en mycket behaglig tågresa som gick klanderfritt genom vackert landskap och kom fram på minuten hämtades jag upp på stationen av min kusin.
Att jag åkte till Uppsala för mitt bilköp beror helt och hållet på att han jobbar på Toyota där!
Väl framme var allt iordning och väntade. Jag hade tidigare i veckan fört över pengarna så en snabb genomgång av alla nya finesser, ett handslag så var jag på väg hem igen!
Hemfärden gick alldeles utmärkt och förutom en lite felkörning i Stockholm  (när man kommer i fel fil och inte hinner byta) så kom jag till stan lite tidigare än beräknat.
En liten snabbvisit hos mannen och sen blev det tacokväll med yngsta och pojkvännen.
Nu har jag kört upp vinterdäcken i boden och ska in och fixa naglarna vid 2. Tror inte det blir något sjukbesök idag. Det var flera som skulle titta upp och det kan eventuellt vara så att han får komma hem redan imorgon. Men det får vi veta då!
Kramar

fredag 29 september 2017

Hjärtan och bilar

Så kom då dagen då det var dax att lämna av mannen vid universitetetsjukhuset i Linköping. Söndagen var lång och kanske inte riktigt så lugn och skön vi hade tänkt oss när vi fick "förmånen" att få komma in till avdelningen på söndagskvällen då alla förberedelser inför operationen hanns med på torsdagen.
Rastlös väntan och lite känslomässig bergochdalbana. Vid 18.30 begav vi oss mot Linköping och ca 45 minuter senare släppte jag av honom vid Södra entrén.
Vi sa Hej då i bilen. Dels så skulle han tas omhand direkt när han kom in och dels blev det lite lättare att hålla ihop då jag inte ville han skulle se att jag var orolig. Det var jobbigt nog ändå att ringa och prata med barnen på eftermiddagen.
Så där klev han av med sin väska och försvann mot en stor utmaning.

Vi hade fått till oss på torsdagen att operationen skulle bli större än tänkt.
En hjärtklaff skulle bytas det visste vi men sen var ju aortan förstorad.  Det visste vi oxå men vi hade väl trott att de skulle lägga någon form av stabiliserande nät runt. Det hade de gjort om det varit den ingående ådern men nu var det den utgående med artärer upp till hjärnan, de vill man ju inte täppa till!
Det innebar att när de skulle byta ut den sjuka delen kunde de inte ha hjärt-lungmaskinen inkopplad. Har man inte den får ju hjärnan inget syre och du riskerar hjärnskador.  För att minimera risken kyler man ner kroppen, ni vet ju att såna som t ex drunknat har kunnat återupplivas om de legat i kallare vatten. 
Hjärnaktiviteten och övriga funktioner går på sparlåga och har därför större chans att klara sig.
Ojoj, blev ju en medicinsk avhandling det här!
Klockan 8 i måndags morse började de med operationen. 6 timmar senare ringde kirurgen och berättade att allt gått bra.
Hälsade på en trött men efter omständigheterna pigg man på onsdagen.  På torsdagskvällen pratade han på som 17 i telefonen och i går, fredag flyttades han hem till Norrköping!
Nu väntar några dagar på sjukhuset här men fortsätter allt gå bra räknar jag med att han är hemma till nästa helg. Sen väntar några månaders sjukskrivning.
Man får vara tacksam att tekniken och vården har gått så mycket framåt som gör det möjligt att komma tillbaka till ett normalt liv så fort!
Nu sitter jag på tågstationen och väntar på tåget till Uppsala! Ska hämta min nya bil😁
Med det lämnar jag er för nu och återkommer!

onsdag 6 september 2017

Hjärtan och trumpeter

Häromdagen ringde mannen sjukhuset då det nu snart gått 6 av de utlovade 3-4 månaders väntetid på operation.
Visst, det var semestertider och vi var tacksamma att vi fick sommaren!
Men det hänger ett litet orosmoln i bakgrunden då vi ändå vet att operationen är i faggorna.
Jodå, han låg långt fram i kön och troligen till månadsskiftet ska det vara dax. Plötsligt blev det väldigt konkret och det blev snabbremiss till tandläkaren då de upptäckte att de glömt det. Det är väldigt viktigt att man inte har några infektioner i munnen, de kan sätta sig på hjärtklaffarna.
Så nu väntar vi på brevet som bekräftar datumet.  Nervöst men samtidigt skönt att det blir av. Efteråt ska ju allt bli som hos en fullt frisk person.

Samtidigt går tiden fort och hösten knackar på.  Min fest som var så långt fram i tiden börjar helt plötsligt bli aktuell att börja planera.  Svärsonen tog en liten shoppingtripp till Tyskland häromdagen så jag passade på att beställa lite! Det blir ju väldigt mycket billigare!
Ska boka upp någon kväll med mina allierade så vi får planera lite!

Idag när jag kom hem tyckte jag att jag såg ett visset blad på min änglatrumpet.
Den har inte varit så rolig på hela sommaren och någon insekt äter metodiskt upp bladen. Men minsann, en blomma så här på sensommaren!
Kanske finns hopp om mer nästa sommar då😁

måndag 28 augusti 2017

Sociala medier

Har precis skrivit ett inlägg på min Fb sida. Det kanske är onödigt att ens kommentera eller lägga tid på ett sånt inlägg men ibland blir jag lite trött!
Det är så lätt att dela saker av gammal vana, eller dras med i andras uppmaningar  och varningar.
Det som det handlade om denna gång var ett meddelande på Messenger från en väninna. Akta dig för vänförfrågningar från xxx. Ett namn som knappt gick att uttala. En annan gång var det någon dansande påve som skulle rasera hela din digitala värld!
Jag vet inte hur ni gör men om det kommer en vänförfrågan en Abigail Mustafa Risotto, godkänner ni den bara rakt av? Om ni nu inte har någon bekant som heter så😉
Eller kollar ni lite extra?
Om ni får ett mail/ telefonsamtal från er "bank" där ni ombeds uppge era kontonummer och lösenord, gör ni det?
Jag har svårt att tro det. En gammal människa som inte kan det moderna och fortfarande litar på att Lisa som ringer från banken naturligtvis jobbar där och bara vill hjälpa dig visst, men inte en hyfsat "modern" människa i dessa tider va?
Sen har vi ett otyg till som gör mig frustrerad nog att ta upp här.
Dela denna status och kommentera i fältet om du har eller haft nära och kära som dött av diverse sjukdomar.  Oftast cancer. Kommenterar du vet jag att du bryr dig...
Annars då? Jag är ju ganska drabbad av denna hemska sjukdom, skulle jag då bry mig mindre om jag inget skriver?
Jag tror vi har ett stort problem i det att folk delar o skriver utan att ha någon källkritik. Jag tror att mycket av det här är spam som skickas runt för att skapa oreda och otrygghet.  Och vi delar och sväljer allt med hull och hår!
Sen delar vi våra "håll med om detta statusar" utan att riktigt tänka igenom vad vi delar och uppmanar till.
Så, nu har jag skrivit av mig lite! Nu kan jag dela något Youtubeklipp på någon gullig kattunge som gör något tokigt!
Tack för örat 😁